Fabuleringar från Knaften

Har alltid haft samma försäkringsbolag,  ända sedan jag flyttade hemifrån och tog egna försäkräkringar

För många många år sedan ägde en omstrukturering rum. Alla mindre kontor med personlig service drogs in och istället fick man ett telefonnummer som i början gick till Sundsvall. Tänkte då: no äre fäll märkvärdigt att däm ska krångel tillä på de här vise ska jag jetta byt bolag. Men vid närmare eftertanke kom jag fram till att det var nog som att tänka på skilsmässa. Man vet vad man har men har inte en aning om vad man får.

Man tog sig ju fram , rabblade försäkringsnummer och personnummer och det fungerade ju skapligt. Nåväl åren går och för några dagar sedan behövde jag åter prata med bolaget. Nu var det ett nytt nummer som tydligen går vart som helst. Slog numret och en röst sade. Välkommen till o.s.v. Du får nu tre val. Lyssnade spänt och valde en siffra. Så kom rösten igen: Nu får Du tre val . Proceduren upprepades några gånger . Sedan sa till slut en röst: Välkommen till kundservice. Då frågar jag, är det en riktig människa nu? Ja, säger rösten . Vad gäller ditt ärende? Jag frågar vidare. Vill Du ha mitt försäkringsnummer? Nej säger rösten som visar sig tillhöra en flicka som sitter Växjö. Jag har alla uppgifter om Dina försäkringar framför mej på skärmen.

Jag har ju under de olika valen knappat in mitt personnummer. När jag sedan tryckte på fyrkant var det som att säga: sesam öppna dej. Nu kunde vem som helst på vilket kontor som helst i hela vårt avlånga land hjälpa mej med mina frågor. Trots att jag är gammal och tjurig och i princip borde vara emot förändringar så måste jag ändå medge att det är bättre nu.

Har nu tillgång till service mellan 07,00 till 21,00 alla dagar utom storhelger. Allt löste sig på bästa sätt denna gången också.  Fastän, det var ju den där kaffekoppen man kunde få på på det lilla lokalkontoret som saknades.

Man har ju alltid fått hära att  femtio år är livets höjdpunkt. Det kan nog vara sant För sedan jag började arbeta vid tolv års ålder så nog var det en hel del motbacke. Exakt när det vände till nedförsbacke  kan jag inte säga på dagen när. Men det var nog vid48-50. Men sista åren så har det inte räckt med nedförsbacke. Tycker snarare att det liknar fritt fall.

Brukar ibland spela på trav. V-75 är ju en populär spelform. Omsättningen en lördag bruka ligga på otroliga 85-90 millioner. Och det endast på v-75.  Lördag 30:e januari var en dag då spelet slog slint. Söndagmorgonen efter var jag ute och rastade Milou. När jag promenerade efter byavägen i den kyliga morgontimman slog mig tanken. Det borde nog gå att skriva en visa om en travtippares vedermödor. När jag kom in satte jag mig vid datorn och skrev ned hur det kan vara att spela på trav.

Melodin från Thore Skogmans storfiskarvals passade helt perfekt. Det skulle ha varit fantastiskt om Skogman själv hade kunnat sjunga min låt. Här kommer den.

Stortipparvalsen

Melodi: Thore Skogmans storfiskarvals

För Er jag nu vill berätta
Hur tippningen skall gå till
ta hästarna som är rätta
Och springer så fort man vill
På tiderna först man tittar
Och kusken vad heter han
Då säkra man genast hittar
sen garderar man lite grann

Refräng

För när stortippar`n talar om
De vinster då han skall få
Han skarvar säkert en del därom
Drar ej ifrån utan lägger på
Och när tipset han lämnat in
På loppen väntar då spänt
Att stora vinsten han får 
då säkert blir allmänt känt

På teven han kan se loppen
Nu blir det en trevlig stund
Att vinna det är ju toppen
Hans inställning den är  sund
Att”säkra”dom är de rätta
Han helt övertygad är
Och sätter sig väl till rätta
Snart pengarna är ju där

Refräng: För när stort—-

Nu startar så första loppet
Där har han en säker”spik”
Han inte alls ger upp hoppet
Fast hästen ej är sig lik
Det måste bero på kusken
Han valde ju ej rätt spår
Han kör inte bra den slusken
Och hästen ej vinna får.

Refräng För när stort—-

Så börjar då andra loppet
Där garder han många har
Och ger inte än upp hoppet
Det är ändå sex lopp kvar
Ett högodds han prickat in här
Nu flyter det som det ska
Till framgång nog detta lätt bär
Han känner sig nöjd och gla

Refräng: För när stort—-

Med lopp två och tre och fyra
Det flyter på riktigt bra
Nu tankarna börjar yra
Sex rätt ska han ändå ha
Nu börjar snart femte loppet
Där mest hästar streckats har
Då lever ju ändå hoppet
Snart så fyra rätt han har.

Refräng: För när stort—-

I voltstarten något hände
Den blev inte alls så kul
Galopp kom när hästar vände
Det där blev ju bara strul
På sladden där kom hans fålar
En”rysare”längst fram kom
Det blir inte några stålar
För hans streck är långt bakom

Refräng: För när stort—-

Men trots att det blivit trubbel
En chans han då ändå har
Det finns nåt som heter dubbel
En räddning han där ju har
Men trots alla strecken många
Så slutar ju dan´med sorg
Han blänger med blickar långa
På bongen i papperskorg

Refräng: För när stort—-

När nu pingisepoken är över så ägnar jag ibland lite tid åt nostalgiska utflykter i mitt “arkiv,”
Det vill säga, gräver i diverse lådor och kartonger. Hittade en liten dikt som jag skrev 2003.
Dikten manar nog en aning till eftertanke, och avspeglar en händelse bland många andra som alltid inträffar under en lång tidsperiod. Så lyder den.

Ideellt arbete- arbete med mening?

Att vara med i en ideell förening
I en sådan där förening med mening
Det var ju alltid något speciellt
Att få vara med och arbeta ideellt

Man arbetade hårt och såg många år gå
Ibland en klapp på axeln man kunde få
Man stretade på helt oförtrutet
Och anade ej att snart nalkades slutet

Med nya kvastar man började svänga
Det som välbeprövat var ville man slänga
Det som uppbyggt var under många år
Av detta nu inte mycket återstår

Vad var det egentligen som hände
Vad var det som gjorde att vinden vände
Vad var det som gjorde att det slutade fungera
Vad var det egentligen- Man kan bara fundera.